Sydafrikas valrörelse har inletts
Vissa kallade det för det bästa sydafrikanska State of the Nation-talet (SONA) sedan Nelson Mandelas dagar. Det var också det längsta: Cyril Ramaphosa talade oavbrutet i närmare två timmar, medan oppositionen höll sig tystare än på många år. Gårdagens tal var i allt väsentligt startskottet för den sydafrikanska valrörelsen, vilken kommer att kulminera i parlamentsvalet den 8 maj. Det var dessutom en indikation på i vilken riktning Ramaphosa vill styra sitt parti och sitt land.
Ramaphosas inledning var slug. Till skillnad från hans företrädare, Jacob Zuma, trivs Ramaphosa i talarstolen och han kan konsten att vara ledigt avslappnad. Han öppnade med några vänligt sinnade skämt, riktade mot sina två främsta politiska utmanare: Mmusi Maimane, ledare för Democratic Alliance och Julis Malema, ledare för Economic Freedom Fighters. Syftet var uppenbart och effektivt: att avväpna Malema och EFF, som vid upprepade tillfällen de senaste åren använt just SONA till att obstruera och stjäla uppmärksamhet genom protester och glåpord. Efter Ramaphosas skämtsamma inledning kunde inte ens Malema hålla sig för skratt och han och hans partikamrater lät sedan presidenten hållas – med undantag för något enstaka, betydelselöst yttrande.
Talet var detaljerat och mestadels konkret. Enligt organisationen Africa Check stämde inte riktigt alla faktapåståenden överens med verkligheten, men betyget var ändå ljusår bättre än den förödande faktaanalys av ANC:s valmanifest som Africa Checks granskare har gjort.
Det är ingen vild gissning att planen på sikt är att privatisera delar av verksamheten.
Här i Sydafrika är en av de stora snackisarna efter Ramaphosas tal beskedet om att det statliga energibolaget Eskom ska delas upp i tre separata bolag. Företaget missköttes och plundrades ekonomiskt av privata intressen under Zumas tid vid makten, med en omfattande energikris som följd. Den vill Ramaphosa och den ansvarige ministern Pravin Gordhan nu försöka råda bot på. Det är ingen vild gissning att planen på sikt är att privatisera delar av verksamheten men det är en process som kommer möta gigantiskt motstånd och som måste hanteras med silkesvantar.
Ramaphosa berättade bland annat också att han tänker återupprätta den särskilda antikorruptionsenhet som tidigare gick under benämningen ”Scorpions” och som Zuma på sin tid avskaffade – sannolikt för att skona sig själv och sina vapendragare från granskning. Han pratade även om satsningar på skolpolitiken, vilket i Sydafrika är ett kraftigt eftersatt samhällsområde. Många välkomnade den prioriteringen, men kritiserade samtidigt Ramaphosa för att skjuta bredvid målet när han till EFF:s stora förtret stal deras löfte om att alla elever ska få en läsplatta. Andra delar av utbildningspolitiken är betydligt mer angelägna, hette det.
SONA 2019 var överhuvudtaget ett tal fullt av löften. Inget annat är att vänta ett valår som detta. Vissa av Ramaphosas ambitioner ligger inom räckhåll, andra är betydligt mer fjärran och det svåra kommer vara, som vanligt i Sydafrika, för väljarna att skilja på löften och visioner. Klart är i alla fall att med Ramaphosa vid rodret så har ANC återtagit initiativet i den politiska debatten, vilket kommer sätta press på DA och EFF samt borga för ett spännande val i maj. Presidenten har fortfarande svåra interna splittringar inom ANC att hantera, men med sitt tal i går kväll flyttade han åtminstone fram positionerna ordentligt.
