Schysta viner alltid vinnare

Varje år lockas tiotusentals turister till vindalarna runt Kapstaden. Prisvärda viner, vackra vyer och god mat drar besökare till Stellanbosch, Franschhoek och Paarl. På Systembolaget är sydafrikanska viner sedan många år tillbaka storsäljare.

Men den sydafrikanska vinindustrin har inte alltid haft ett gott rykte och fortfarande finns det odlingar där arbetare utnyttjas och fackföreningar är förbjudna. Afrikagrupperna har under många år uppmärksammat missförhållanden hos vissa av vinproducenterna i Sydafrika, särskilt bland de stora industrierna där många av bag-in-box-vinerna tillverkas.

Samtidigt har Sydafrika seglat upp som världens största producent av Fairtrade viner men att vara en god konsument och välja de social- och miljömedvetna gårdarnas viner är inte alltid så lätt. Det finns många medvetna sydafrikanska vinproducenter där sociala hänsynstagande står högt på agendan men som inte har anslutit sig till den globala Rättvisemärkningen. Många gårdar väljer att gå sin egen väg vad gäller socialt åtagande och en förbättring av de anställdas villkor.

Vår drivkraft är att försöka göra andras liv lite bättre.

Michael Back, en av spjutspetsarna inom den sydafrikanska vinindustrins sociala och miljömässiga engagemang, förklarar varför hans gård var en av de första att tänka på sociala värden i vinindustrin:

– Jag är tredje generationen invandrare och som invandrare har man ett annat perspektiv för vad som är viktigt i livet. Vi har levt privilegierat, så vår drivkraft är att försöka göra andras liv lite bättre.

Michael Back inledde arbetet med att förbättra de anställdas villkor redan på 80-talet, mitt under apartheids tuffaste år. Då, precis som nu, är i princip alla lantarbetare antingen färgade eller svarta. Under apartheid saknade de samma rättigheter som vita.

Tillsammans med en handfull andra vinbönder, bland annat från gårdarna Kanonkop och Simonsig, påbörjade man på Backsberg ett reformarbete som har fortsatt efter det att Sydafrika blev en demokrati.

Ett av projekten som familjen Back drev var att bygga nya bostäder åt sina arbetare – utanför gårdens ägor. Tidigare bodde lantarbetarna på gården. Med egna bostäder fick de anställda en annan frihet att välja sin framtid. Några av av dem jobbar kvar på vingården medan andra har sökt arbete på andra håll. Precis som det ska vara, konstaterar Michael Back.

Här är några av våra egna favoriter bland Sydafrikas vingårdar som gör social- och miljömässig skillnad.

Backsberg

Drivs av familjen Back och var tongivande inom förändringsarbetet i vinindustrin. Bland annat erkänd för sitt arbete med att ge de anställda rätten till egna arbetarbostäder utanför gårdens ägor. De anställda får löpande fortbildning och uppmuntras att ta nya kliv inom produktionen.

Backsberg har satt upp en stipendiefond som ekonomiskt stödjer duktiga studenter som saknar medel att själv betala för sin högre utbildning. På miljöområdet finns en rad olika program, gården klimatkompenserar sina utsläpp genom trädplantering, tappar viner i lättviktsflaskor, har avsatt 10 procent av arealen åt den inhemska fynbosfloran och driver ett projekt för att få bort invasiva arter (träd och buskar) från egendomen.

Simonsig

Familjen Malan var jämte familjen Back bland pionjärerna inom vinindustrin att ta samhällsansvar.

På Simonsig är fackföreningar välkomna, alla fast anställda har en pensionsförsäkring, kvinnor har betald mammaledighet och alla har sjukförsäkring. Här finns ett dagis och en fritidsgård för de anställdas barn. För barnen som behöver extra stöd med skolarbetet finns läxhjälp efter skolan. Arbetet stöds av Anna Foundation som arbetar på flera vingårdar i Västra Kapprovinsen bland annat Kanonkop, Groot Constantia, Fairview, Arabella och Graham Beck.

– De som bor och arbetar här är en del av gemenskapen på gården. Min pappa var en föregångare och vi fortsätter att driva ett företag som tar socialt samhällsansvar, inte för att vi måste utan för att det är det enda rätta, säger François Malan, en av bröderna Malan som driver Simonsig i dag.

Solms-Delta

Detta är mer än bara en vingård, Solms-Delta är ett bolag och ett partnerskap mellan två grannfamiljer och gårdarnas arbetare som äger 45 procent av bolaget. Arbetarnas andel förvaltas av en stiftelse som bland annatbetalar för barnens skolgång, vuxenutbildning och daghem. Nya arbetarbostäder har byggts och sjuk- och tandläkarkostnader är till största del finansierat av stiftelsen.

Själv beskriver Solms-Delta projektet som ”ett nationsbygge i liten skala”. Målet är ökad jämlikhet och integration mellan samhällets olika grupper som tidigare hölls isär av apartheidpolitiken samtidigt som man lyfter arbetarna ur fattigdom och beroende. Mycket fokus läggs på det lokala kulturarvet, musik och sport.

Fairview

Var en av de tidiga initiativtagarna till en socialt hållbar vinproduktion. I dag lägger man till miljö i sin ansvarskorg och lovar bland annat att endast miljövänliga produkter används för vintillverkningen samtidigt som man vill minska koldioxidutsläppen, verka för en säker arbetsplats och värna om den inhemska floran. I dag finns också en stiftelse som förvaltar de pengar som kommer från gårdens Fairtrade-märkta viner och som tillfaller familjerna som arbetar på gården. Sammanlagt räknar man med att stiftelsen har 450 förmånstagare.

Graham Beck

Familjen Beck har vunnit flera utmärkelser för sitt samhällsansvar och har tagit ett vidare grepp om frågan. Deras olika projekt sträcker sig även utanför gårdens gränser och dess anställda. Bland annat utbildar Graham och Rhona Becks Skills Centre människor i närområdet inom yrken som det råder brist på i trakten, flera av dem är kopplade till barn- och utbildningsområdet. Man lägger också stort fokus på hälsa och välmående, en säker arbetsplats och vidareutbildning för de anställda. Det finns en arbetarförening på gården och ett husprojekt.

Graham Beck har även ett miljöprogram där man särskilt värnar om den lokala floran och arbetar för att minska resursanvändandet.  

Thandi

Thandi etablerades i vindalen Elgin i mitten av 1990-talet på initiativ av Paul Cluver, ett välkänt namn i Sydafrikas vinvärld. Familjen Cluver skänkte 100 hektar mark för att ge svarta sydafrikaner (som inte fått äga vare sig företag eller mark under apartheid) chans att etablera ett eget frukt- och vinföretag. Thandi blev 2003 världens första vin att certifieras av Fairtrade.

I dag har fler gårdar anslutet till vinkollektivet som alltjämt har svart ägarmajoritet där de 250 arbetarna äger 51 procent av andelarna och tre gårdar som ingår i Thandi. Det är därmed landets största vinexportör som ägs av svarta. Vinsten används bland annat för att finansiera olika initiativ som ge de svarta delägarna en bättre levnadsstandard.



Featured posts

SUBSCRIBE TO OUR MONTHLY NEWSLETTER



Instagram: @anytimefromnow
This error message is only visible to WordPress admins

Warning: The account for anytimefromnow needs to be reconnected.
Due to Instagram platform changes on March 2, 2020, this Instagram account needs to be reconnected to allow the feed to continue updating. Reconnect on plugin Settings page



Back to Top