Ladda när du kan
ETT AV MINA återkommande restips, och något som de flesta vana resenärer har lärt sig den hårda vägen, är: ”ladda när du kan”. Vare sig det handlar om en nödsituation, en deadline eller något så banalt ett försenat flyg, så är en fulladdad dator, surfplatta, mobiltelefon, en välsignelse för den moderna människan. Vi kanske inte är så nöjda med vårt beroende, men vi är liksom fast; slavar under digitaliseringen.
I många av de länder jag reser i vet man dessutom aldrig när man får tillgång till el nästa gång – eller när den befintliga elen försvinner, så bäst som sagt att ladda medan man kan. I Sydafrika brottas vi för närvarande med så kallad load shedding: planerade strömavbrott för att få elen att räcka. Det hade antagligen varit hanterbart om det inte varit för att de scheman som skickats ut om när olika områden förväntas ha sina strömavbrott inte ens är i närheten av verkligheten. Alltså kan strömmen försvinna när som helt, utan förvarning.
När jag börjar skriva det här sitter jag på kaféet Bean There på Wale Street i Kapstaden. Jag har hunnit få mitt kaffe och jag har hög nivå på batterierna i alla mina enheter. Jag är redo. Och så går strömmen. ”Inga problem” tänker jag, nöjd med att jag är förberedd. Samtidigt ser jag hur baristan som opererar den stora kafferosten mitt i lokalen får panik. Det visar sig snabbt varför: den el-drivna trumman som roterar kaffet inne i rosten har stannat, men elden som brinner därunder har inte det. Alltså bränner nu ett tiotal kilo stillaliggande kaffebönor fast. Värmen är så hög att det inte går att nå och skrapa ut bönorna och på bara ett par minuter fylls lokalen av tjock rök och lukten av vidbränt kaffe.
Vi tar våra kaffekoppar och surfplattor och går ut på gatan. Någon säger att det nog ändå måste ses som ett positivt utvecklingstecken att vi upplever i-landsproblem av typen ”kafferosten har stannat”.
